Logga in
Logga ut

Thomas Sonesson

Uppsalaentreprenören

Thomas Sonesson skriver om entreprenörskap och om livet som företagare, vad som driver honom och om passionen för att starta eget.

Drömmen lever vidare

Uppsala

För några veckor sedan skrev jag om vår dröm om att köpa och driva ett hotell i Las Palmas. På plats nere i Las Palmas blev vi helt galet förtjusta i ett hotell som byggs i tre gamla byggnader vid Santa Catalina parken. Direkt kom känslan av att det här tillfället kommer inte tillbaka. Så det var "all in" på en lösning trots att det mesta var fel på pappret. Men man kan ju inte börja med att leta efter hinder. 

Möten med Santander Bank gjorde det hela ännu mer konkret. Ett förslag att få med ett gäng vänner och entreprenörer i projektet togs fram, kalkyler gjordes och det fanns bara möjligheter. Intresset var stort att vara en del av projektet vilket gav oss extra råg i ryggen.
Väl hemma igen fortsatte arbetet med fullt fokus. Fler bankmöten och spännande möten med drivna vänner, som kom med strålande idéer om hur man kunde utveckla verksamheterna. Deadline var väldigt tajt och beslut skulle tas senast den 15/7. Då måste allt vara klart. Sömnlösa nätter och en blandning av förtjusning och panik. 

Det hade dock börjat kännas lite osäkert i magen. Efter att hela fokus legat på att hitta en lösning att förvärva verksamheten, började listan av frågeteckan att byggas på. Hur ser de legala delarna ut, är värderingen av fastigheten rätt, vad händer om byggherren går i konkurs innan hotellet är klart? Dessutom skulle hotellet öppna redan i oktober 2017 och vår plan var att flytta till Las Palmas 2010-2021. Grejen var ju att driva hotellet själva, inte att överlåta driften till någon annan. Vi hade vridit och vänt på alla möjligheter och insikten kom att det var för mycket som vi inte hade koll på för att trycka på "go". 

Det är häftigt att gå "all in" i ett projekt. Med en jäkla passion och driv går det att förflytta berg. Men samtidigt är det viktigt att ha tillräckligt med tid för att reflektera och analysera. Att göra sitt livs största investering utan att allt känns 100% är naturligtvis ingen bra idé. Samtidigt är det otroligt viktigt att våga prova, liksom att ha klokheten att tacka nej. Vi har lärt oss massor på detta och har med oss erfarenheten när vi fortsätter leta efter rätt projekt. För ett hotell i Las Palmas skall det bli och vår dröm lever defintivt vidare och kommer att bli verklighet. Det här var bara ett steg på vägen. 

Spaning i Tokyo

Tokyo Ett nytt land, en spännande upplevelse och många nya reflektioner. Vi bodde i Shinjuku som är en stadsdel av Tokyo. Staden med över 30 miljoner innevånare.

Här kommer några reflektioner:

Japan måste vara världen artigaste land. Alla bockar och tackar. Oavsett vad. Ingen blir irriterad på att någon annan går i vägen. Ingen går mot röd gubbe och ingen tutar i bilen eller plingar i cykelringklockan. I tunnelbanan är det grymt trångt i rusningstrafik, men alla är lika hövliga. Det känns som ett drömsamhälle för den som tycker respekt för medmänniskor och regler är viktiga. Och man kan inte annat än hålla med.

Att vara nästa två meter lång i Tokyo är jobbigt. På tunnelbanan krockar man med de flesta takskyltar. Att böja på huvudet är en nödvändighet. 

Att toaletter i Japan alltid har uppvärmd sits och nästan alltid ett antal ytterligare funktioner. Lätt att sitta kvar och bara njuta…

Att nästan alla män har mörk kostym. Gäller även om man jobbar i overall. Kostym har många under overallen.

Att nästan ingen vet vad Sverige är förrän man säger IKEA. Är det något varumärke som de flesta japaner känner till är det IKEA.

Vi besökte Giolden Gai och deras 300 minipubar. Var man än kom träffade man människor från olika ställen i världen. Golden Gai måste vara världen coolaste barområde.

Att turismen ökar. Vi träffade folk från Boston, New York, Seattle, LA och San Diego. Dom hade en sak gemensamt. De skämdes för Trump. USA känns som de utåtriktade kusterna mot det bakåtsträvande inlandet… 

Att hela världen är här. Förutom amerikaner, träffade vi norrmän, danskar, irländare, australiensare, portugiser, italienare, israeler, polacker, engelsmän, irländare och säkert några till nationaliteter vi glömt.

Att vi träffade en hel del japaner förstås. Engelskan är så där, men det funkar att ta sig fram.

Att man får röka inne, men det ofta är förbjudet att röka på trottoarerna.

Att det är dåligt för karriären att byta jobb. De flesta japaner jobbar i samma bolag hela livet. Halvtid är 7 timmar om dagen och lönen är förhållandevis låg. Momsen är 8% och medelåldern är världens högsta.

Att två personer, kejsaren och kejsarinnan har ca 1000 anställda (varav 100 trädgårdsarbetare) på sina 300 hektar i Imperial Palace. De har världens längsta regentlängd med 125 generationer. Det är japanerna väldigt stolta över och betalar gärna skatten på 0,5 USD/person och år för dem och deras stab.

Att det inte är så vanligt att starta eget i Japan, men det sker en snabb förändring. Att starta eget blir mer och mer populärt även om det fortfarande är tradition att jobba på stora företag.

Att inga gator har namn, utan istället har man namn på kvarteren. Inte lätt att hitta, men google maps underlättar.

Att väldigt många har munskydd. Hörde av en läkare att det inte hade någon effekt. Varken för det man andas in eller det man eventuellt hostar ut. Men tror man på det så…

Att världen största tåg och tunnelbanestation i Shinjuku har 3.5 miljoner resenärer. Per dag!

Att Tokyo Sky Tree är Japans högsta byggnad med sina dryga 600 meter.

Vi missade cherryblossom (körsbärsträdens blomning) då den var ovanligt tidig i år.

Att cykla i Tokyo går alldeles utmärkt. Vi cyklade en dag i Tokyo.

Sen åt vi på rooftopen på Hyatt. Vi upplevde robotshow och massor av annat. Vi visste väldigt lite om Tokyo innan vi kom hit. Nu vill vi tillbaka så fort som möjligt igen. En stark rekommendation. Åk till Japan och Tokyo.

Cykla i Tokyo

Tokyo Att cykla i storstäder har blivit något av min favorit. Det är ett otroligt bra sätt att uppleva staden och man skall definitivt åka på en guidad tur om det finns. Denna gång var det Tokyo som skulle utforskas. Här kommer några reflektioner. 

Som sagt, cykla gärna med guide. Här ser vi vår grupp som fick guidning av japanen Soshi. Med hjälp av en guide har man två stora fördelar. En är att man får veta en massa intressanta saker om staden, en annan är att man hittar tillbaka hem. Och just hitta är nog en av Tokyos största utmaningar. Gatorna har inga namn (det är kvarteren som har namn) vilket gör det i stort sett omöjligt att läsa en vanlig karta. Det gäller naturligtvis inte bara när man cyklar, utan även när man promerar. 

Miracle cycling tour var namnet. Nu var det väl inget mirakel att vi kom fram helskinnade, men visst har stora städer sina utmaningar i trafiken. Fast om man skall jämföra med Uppsala så funkar det betydligt bättre här. En sak är att man aldrig kör mot rött ljus. Man går inte mot rött heller för den delen. Man cyklar inte mot enkelriktat heller eller mitt i gatan. Dessutom är alla väldigt artiga mot varandra i trafiken och cyklister, fordon och gående samsas kanbra, trots att det är väldigt trångt. Tutar gör naturligtvis ingen. 

Några andra saker. Det finns ingen lag för hjälm, så då rekommenderar man det inte. Att man kan slå ihjäl sig är alltså ingen anledning till hjälm. Det är ju samma i Sverige, men med trafiken i Tokyo känns hjälm ändå relevant (men ingen har det). Vi tog dock beslutet att ha hjälm och satte frisyren på spel, men det gjorde inte våra holländska medcyklister. Fast dom var ju vana av Amsterdam...

I Japan får man dessutom cykla på trottoarer. Det gör ju många i Sverige med, fast det är förbjudet. Här är det lagligt och det funkar det utmärkt att samsas med gångtrafikanterna. Vad som kan kännas lite konstigt är att man aldrig ska använda ringklockan. Det anses ohövligt. Så tänk er att samsas på proppfulla trottoarer och snirkla sig fram med cykel utan att plinga. Och det funkar. Alla Uppsalas cyklister borde gå på japansk cykelkurs. 

Tokyo är en helt fantastisk stad. En ny favorit som resmål har fötts. Här ser vi ett foto från spel/gaming kvarteren. Ett av de områden i staden vi fick se, på vår tre timmar långa tur. 

 

 

 

Allt växer men hur?

Uppsala Idag har årets Relationsdag "Uppsala växer" gått av stapeln. På UKK samlades över 800 beslutsfattare och engagerade personer för att ta del av intressanta föreläsare och nätverka. Allt under Relations paroll - "Det händer något när människor möts". 

Dagen började med gemensam nätverksfrukost. Där fick man möjlighet att stifta bekantskap med de företag som ställde ut. Alla hade på något sätt en roll i Uppsalas utveckling och närområdets tillväxt. Byggbolag, fastighetsbolag, besöksnäringen för att nämna några.

 

Föreläsare av klass är alltid något av Relationsdagarnas höjdpunkter. Med spänd förväntan såg jag fram emot Stefan Hyttfors, som var först ut på scenen. Stefan pratade om planeten, hur vi hanterar den och hur vi kan vända utveckling, som gör att vi håller på att ta död på oss själva. Han noterade att människan var den enda som fått det bättre än förut. Alla andra har fått det sämre. Skrämmande, men lätt att inse. 

Men det finns hopp. Mycket handlar om desruptiv, dvs omstörtande innovation. Det som gör att gamla sätt att göra saker på, blir helt irrelevanta. T ex att man om tio år kommer att ha en bråkdel av dagens bilar, att man inte äger dem själv och det inte finns någon chaufför. Den tid då ens barnbarn undrar hur i helsike man lät någon köra själv. Det är ju helt livsfarligt.

Andra disruptiva förändringar är den dramatiska minskningen av hårdvara och ökningen av mjukvara. Mjukvara behöver som bekant varken produceras, fraktas eller återvinnas. Många företag och aktieägare kommer att känna en klen tröst av att vara "störst och bäst på det ingen behöver". 
Västvärdens och demokratins styrkor som byggt på trovärdighet håller successivt på att utmanas. I en allt mer gränslös värld blir den lokala politikern tandlös. "Teknik slår politik och skiter i gränser". En värld som alltmer handlar om framåt eller bakåt istället för höger eller vänster. Då gäller det att politikerna spanar framåt och kanske släppa tankar som att bygga spårvägar eller annat som hör dåtiden till.

Iställer gäller det att hitta en politik som släpper gamla sanningar, inte tar "svenska modellen" för den enda rätta eller säger "make America great again". När man istället jobbar ihop utan skygglappar och ser att samarbete är den enda lösningen. Stefan gav oss en tänkvärd, skrämmande men också förhoppningsfull syn på vart vi är och vilka möjligheter vi har. Det finns hopp. 

Efter lunch skulle vi fått lyssna på Andra Farhad - Börshajen, men hon fick tyvärr lämna återbud av personliga skäl. Dagens programledare Karin Adelsköld gjorde ett strongt inhopp på kortvarsel, men det missade jag tyvärr. Strålande löst i en akut situation. Dom som lyssnade sa att det var kanonbra. 

Efter några timmars nätverkande var det dags för den avslutande föreläsningen. Milad Mohammadi stod på scenen och berättade en grymt häftig historia om sin livsresa. Om hur han beskriver behovet av att ha förebilder och att han med järnvilja lyckats nå sina mål. En av hans förebilder för att nå dit var hans gymnasielärare, som var oerhört viktig för hans vägval. 

Att prata om ett angeläget ämne som integration är en sak. Det gör många. Men att som Milad ha gjort skillnad på riktigt är en helt annan. Han bestämde sig för att starta en skola för att ge de som har sämst förutsättningar en ärlig chans. 
Det började med en kamp för att få finansiering, sen att hitta en skola, få den renoverad samt att få tag på elever. Så började denna otroligt inspirerande resa. Nu finns en högstadieskola i Kista med 110 elever från de mest utsatta områdena i Stockholm (han har gjort hembseök hos alla). En skola som blivit en riktig succé. Efter två år har 90% av eleverna förbättrat sina skolresultat, har en helt annan närvaro och man har fått ett otroligt engagemang från föräldrar, familjer och andra engagerade. Det avslutades med stående ovationer. 

Att tanka inspiration, träffas på riktigt och lyssna på intressanta föreläsare är otroligt viktigt för att kunna få egen energi. Att allt växer är något som vi alla tycker är bra. Men hur det växer är avgörande, för om vi finns kvar på vår planet eller ej. Hoppas det även fanns många politiker på plats idag så att intrycken får plats även hos de som styr i vårt samhälle. 

 

 

 

Uppsala tar täten

Uppsala Idag var det start för ett unikt projekt i Sverige. I ett initiativ från Ung Företagsamhet startas ett mentorprogram där företagare från länet får träffa varsin UF-lärare. Målet är att utveckla samarbetet mellan skolan och näringslivet. Programmet skall pågå i tre år och innehåller både tillfällen då hela gruppen ses och att företagare och lärare träffas enskilt. 

Det känns verkligen som ett positivt initiativ. Jag och Johnny Hellgren från Fridegårdsgymnasiet i Bålsta skall utbyta erfarenheter för att utveckla idéer om entreprenörskapet i skolan. Fridegårdsgymnasiet är en skola som verkligen visat sig starka i UF och mycket handlar om engagemanget och kunskapen hos lärarna. Nu skall vi slipa på det ytterligare och förhoppningsvis är detta ett format som kan bli en standard. Det finns så otroligt mycket att vinna på att fler lärare och entreprenörer får möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter.

Idén kom från Sofi Layhani till höger som här har sällskap av Kaija Carlson, matentreprenören från Uppdrag Köket. Kaija är en av mentorerna och Sofi är regionchef för UF i Uppsala Län. 

Eftersom vi har med skolan att göra finns det naturligtvis kurslitteratur. Sofi frågade mig om tips på böcker. I mitt företagande har jag två "biblar". Good to Great av Jim Collins är den ena. Men den vet jag att de flesta entreprenörer läst. Så det fick bli den andra och det är Blue Ocean Strategi. Och skall jag gradera dem så är nog Blue Ocean den mest inspirerande bok jag läst och som jag haft som en röd tråd i mitt företagande i 20 år. Den tycker jag alla företagare skall läsa. 

Nu har alltså Uppsala tagit täten i UF igen. Ännu ett tecken på att det händer väldigt mycket positivt i Uppsala. Det bådar gott för framtiden. 

Fula loggans succé

Uppsala Dom flesta har en relation till det här företaget. Och om man säger "Designing good life" kopplar nog ännu fler ihop det med deras varor. Ja, vi pratar om OBH Nordica. Men det är inte företaget som inspirerade idag, utan den fantastiska entreprenörsresa som grundarna Thomas och Peter Ek gjort. 

Idag hade vi i Relation Executive ännu en spännande utbildningsdag och dagens föreläsare var Thomas Ek. Thomas är en person som jag följt på avstånd samtidigt som vi drev Gallerix. Vi var ju båda inom detaljhandel, men inom olika branscher. Så idag fick jag möjligheten att träffa Thomas och det var en imponerande person som trollband mig och övriga sällskapet. 

OBH Nordica föddes ur ett antal varumärken. Bolaget föddes av en tillfällighet som så ofta. Man blev av med några agenturer och halva omsättningen. Något måste göras. Man trodde stenhårt på den nordiska marknaden och hade det nödvändiga modet.  OBHNordica föddes. Loggan fixade man i all hast och Thomas själv tycker den var Norra Europas fulaste. Men den har hängt med och defintivt inte hindrat företaget från att bli en otrolig succé. Precis som det ofta är med entreprenörskap är det bråttom och ofta är det viktigare att vara snabb än perfekt. Det bevisades även här.

Med fokus på nordisk funktion, otroligt säljdriv, mod och passion samt att både bearbeta kunder och jaga fabriker i Asien lyckades man utveckla bolaget i rekordfart. Precis som så många andra framgångsrika företagare finns det en röd tråd. Affärer görs av människor med människor och de lade mycket av sin tid på att bygga relationer. 

En mycket tragisk händelse var i samband med att Thomas och Peter sålde bolaget. Dagen efter man signerade avtalen, fick Thomas bror beskeded att han fått cancer. Efter en kort tids sjukdom gick han bort. Ibland blir livet inte som man tänkt sig och det påminner mycket om att man aldrig skall skjuta på något i framtiden. Man vet aldrig vad som händer. I en känslosam del av föreläsningen berättar Thomas om hur han och hans bror, efter hans bortgång, belönades med "Entreprenuer of the year 2010". Sveriges största entreprenörstävling.
 

Som så många andra entreprenörer så har OBHNordica haft ett stort samhällsengagemang. Huvudprojektet är en skola i Manilla som döpts efter brodern Peter. Totalt har skolan över 2000 fattiga barn som lär sig läsa och skriva i detta engagerande projekt. Ett av Thomas budskap var att företag som inte har ett äkta samhällsengagemang kommer varken att ha medarbetare eller kunder i framtiden. Det klart han har rätt. 

Att möta en föreläsare som är så genuin och gjort den resa han berättar om på riktigt, är väldigt inspirerande. Så det är bara tacka för upplevelsen och ta med sig energi, inspiration och kloka tankar till sin egen verklighet. 

 

 

Boost Uppsala, Boost Sverige!

Uppsala Det har varit en vecka med full fart när det gäller entreprenörskap. Den händelse som dominerat i sociala medier är naturligtvis UF-mässan i tisdags. Helt fantastiskt event.

Och idag fick Grøt UF som gjorde storslam visa upp sig på scenen under "Vakna Uppsala". Kul och välförtjänt!

En härligt häftig tjej på scenen var 10-åriga Maya Runhagen. Hon blev illa behandlad i skolan och tog upp det med sin lärare och sina föräldrar. Med hjälp av deras stöd gör hon numera föreläsningar om kränkningar, mobbning och utfrysning. Vilken imponerande tjej!

Men förutom Vakna Uppsala var den stora händelsen idag Växtzon Venture Summit på UKK. Nio inkubatorer från fem län hade samlats på UKK för att utbyta erfarenheter, bygga nätverk och kanske lyckas matcha en affärsidé med en investerare. Arrangör var Uppsala Innovation Center, som är en av världens mest framgångsrika inkubatorer med sin uppmärksammade fjärdeplats i världsrankingen. 

Under ledning av Ellinor Persson fick vi uppleva en fartfylld, innovativ och spännande dag. Efter inledningen fick vi lyssna på forskning om entreprenörskap av Magnus Klofsten från Linköpings Universitet. Om man skall ta med något av intresse så är det många bolag som startas, men väldigt få bolag som utvecklas och växer. Kanske en effekt av att Sverige har en bra jordmån att starta bolag, men inte alls lika bra förutsättningar att få bolag att växa i. 

Men forskning är en sak och verkligheten en annan. Av sju pitchande företag var två från Uppsala. Kontigo Care som har en fantastiskt intressant lösning på beroendevården var ett av dem. Grundaren Daniel Benitez affärsidé ligger till grund för produkten Previct och man växer snabbt. Dessutom har man hunnit notera bolaget på First North. På scenen berättar produktchefen Maria Winkvist om affärsmodellen på sina tilldelade två minuter. 

Det andra Uppsalaföretaget på scenen var Save by Solar. Linus Werner, VD och som grundat företaget tillsammans med Hugo Larsson, fick berätta sin tvåminuters pitch inför intresserade investerare och andra entreprenörer. Save by Solar har en väldigt spännande affärsmodell för företag när det gäller att investera i solceller på sina fastigheter. Man hade identifierat att många fastighetsägare tyckte att det var krångligt med drift, installering och skötsel av solceller. Så man har utvecklat en kundvänlig lösning som är enkel, lönsam och säker. 


Därefter var det ytterligare fem pitchar från andra län och här ser vi alla sju företagarna på scenen inför paneldiskussionen. 

Ett annat väldigt intressant inslag var när tre investerare och affärsänglar berättade om vad de tittar på innan en investering. Anette Nordvall, Stockholms Affärsänglar, Elisabeth Thand Ringqvist, NFTVentures och Sanna Westman, Creandum, gav värdefulla tips och råd. Även om de investerade i olika stadier och har lite olika strategi, hade de en sak gemensamt: Det måste finnas en kund som vill betala produkten eller tjänsten, för att man skall vara intresserad att investera.  

Slutligen fick vi lyssna på Lars Bengtsson, tidigare styrelseordförande i Donya Labs/Simplygon som har gjort en helt fantastisk resa och sålt sitt bolag till Microsoft. Summan är hemlig, men man bekräftade att ryktet 800 miljoner inte var en helt galen gissning. 

Vilken boost det är i Uppsala. Staden håller på att explodera i samarbeten, företagande och nytänkande. Samarbeten mellan Universiteten och näringslivet blir allt aktivare och nya spännande arenor skapas hela tiden. Potentialen i Uppsala är grymt stor och vi har nog bara skrapat på ytan. Kan vi dessutom förbättra företagsklimatet, så finns det bara vinnare. Och den största vinnaren är ju kommunen som får många sköna skattekronor i den kommunala kassakistan, när företagen blir fler. I Entreprenörsstaden Uppsala!

 

 

Årets roligaste evenemang!

Uppsala Del ett av rapporten från UF-mässan följs här upp av del två. Efter morgonens föredrag, lunch och några prisutdelningar var det dags för mässan att öppna. 

Mässan som arrangeras av Ung Företagsamhet heter "Entreprenörskap på riktigt" och går av stapeln i mars varje år. Kl 14.00 hade de nästan 200 UF-företagen byggt sina montrar och det var dags att släppa in publiken. Och det var dessutom publikrekord med 4.400 besökare. Kul att entreprenörskap engagerar och man kan väl kalla detta evenamang för "Välfärdsfabriken". 

Det blev en liten rundvandring bland montrarna. Här poserar Markit UF framför sin monter och visar även upp att dom fått pris för "Årets Affärsplan". 

I en annan monter träffar jag killarna bakom Sport-Assistenten UF. Men säljer en färdigpackad medicinväska till idrottsföreningar. Idén var klockren tycker jag som själv varit idrottsledare. Försäljningen hade väl gått sådär, i huvudsak för att man kom igång sent med sin verksamhet. Men många lärdomar hade man fått på vägen. 

Ett företag som till och med lyckades sälja en smart brandsläckare till mig heter Putitout. Först trodde jag det var hårspray, men det var en liten eldsläckare som rymmer 10 liter skum och som enkelt släcker en eld från t ex en stekpanna eller ljusstake. Alltid lätt till hands och enkel att använda. Snygg dessutom. 

Dessa glada företagare har gjort en egen målarbok. En målarbok de kallar normbrytande och som de vill visa att det är helt ok att vara annorlunda. Everydays Stars heter det här innovativa företag som verkligen hittat ett kul sätt att förmedla ett viktigt budskap. 

Ett riktigt skönt gäng är Grøt UF. Det här härliga gänget har jag dessutom förmånen att vara rådgivare till. Mer om dessa blivande entreprenörer kommer i en separat blogg under våren. 

Solea UF heter företaget som lyckas ta fram en smart produkt till hästens hovar. Med deras innovativa verktyg skall man kunna skruva i broddar på hästskon utan att förstöra gängorna. De som har häst kan säkert bli en trogen kund, medan jag kanske inte hamnade i målgruppen. Men idén var verkligen bra. Gillar deras slogan - hjälper dig att gänga rakt!

Denna glada och ambitiösa kille heter Raad Sulaiman och driver företaget "I can help". I montern hittade vi en hel del godsaker och Raad berättade att man kunde hjälpa till med många olika saker. Inget fel på kreativiteten här heller. 

Sist i kavalkaden av UF-företag hittar vi mitt andra gäng som jag är rådgivare till. Ambition UF heter dom och har en riktigt bra produkt på gång. En app för att minska stressen i skolan. En jättesmart lösning som säkert har möjligeter att bli stor på riktigt. 

Efter mässan var det dags för prisutdelning. Det är en hel rad med olika kategorier. Det största priset - Årets UF-företag vanns av Jaw Marketing UF som säljer wettexdukar med reklamtryck. Så här glada blev tjejerna bakom företag när dom fick sitt pris. Nu bär det iväg till SM i Älvsjö i maj där Uppsala läns färger skall försvaras. 

Någon form av rekord i checkar får man väl ändå lov att kalla detta. Grøt UF lyckades samla ihop sju checkar, dvs de lyckades komma topp tre vid åtta tillfällen. 

Fast egentligen var det bara i sju kategorier, eftersom Sofia och Simon vann både första och andra pris i katergorin "Årets säljare". Snacka om storslam!

UF Ambition lyckades kamma hem tre checkar också, så jag måste säga att det var en framgångsrik dag. 

Visst är det jättekul att tävla och ännu roligare att vinna. Men det allra viktigaste är ju lärdomarna man tar med sig från sitt UF-år. I år hade ca 1100 elever fått möjligheten att driva UF-företag. Men det är fortfarande 12 skolor i länet som inte alls har UF och framför allt teknik och natur saknas. Jättekonstigt då många innovationer kommer inom dessa sektorer. Jag får väl avsluta som jag brukar. Det är en gåta att UF inte är obligatoriskt i gymnasiet!

 

Rivstart på UF-mässan

Uppsala Idag var det dags för en av årets stora entreprenörsfester. Ung Företagsamhets mässa på Fyrishov. Nästan 200 UF-företag har putsat och byggt och skyltat och designat inför eftermiddagens utställning. Allt under temat "Entreprenörskap på riktigt"

Överallt byggdes det och nog hörde man en hel del svordomar också. Inte alltid som den monterplats man fått passade helt med den plan man hade. Men det ingår ju i entreprenörskapet att man måste lösa problem och det verkade som de flesta lyckades till sist. 

Parallellt med att UF-eleverna byggde sina montrar fick vi rådgivare, lärare och andra engagerade lyssna på ett föredrag. Per Grankvist som är journalist stod på scenen och plockade en hel del poänger med hur vi svenskar ser på oss själva. En självbild som kanske inte alltid är relevent och en påminnelse om att Sveriges betydelse i världen kanske inte alltid är så stor. 

När det gällde Pers inställning till företagande får man väl ge både ris och ros. Inledningsvis pratade han om att företagare bara hade ett syfte, det var att tjäna pengar. Oavsett hur det påverkar omgivningen, vilket kändes väldigt raljerande och kanske liteilla tajmat. Trots allt lyckades han kompensera det på slutet med att företag måste tjäna pengar för att också kunna bidra till ett bättre och hållbarare samhälle. Nja får väl bli betyget. 

Sen var det avlösning på scenen samtidigt som ddet serverades lunch. Här ser vi hela härliga UF-teamet med regionchefen Sofi Layhani längst till höger. Sen Martina Christensson Lindahl, Anton Hegart, Tina Brahimzadeh och längst till vänster Annika Hermansson . Det är det här gänget som gjort allt detta möjligt och som faktiskt gjort att Uppsala Län har fått utmärkelsen "Bästa UF-län i Sverige". Imponerande arbete och verkligen värt en stor eloge. 

Sen delades pris ut för "Årets affärsplan". Där misslyckades jag med bilden, men stort grattis till Woodland UF som blev vinnare i den klassen. 

Så här glad blev Paul Hodacs, UF-lärare på Skrapan, när han fick priset "Årets UF-lärare". UF-lärarna är ju väldigt viktiga för att kunna inspirera och motivera eleverna. Palle har ju varit med länge och betytt otroligt mycket för UF i Uppsala. Stort och välförtjänt grattis!

Även Årets UF-skola uppmärksammades. Bland 33 skolor i länet lyckades Jensen-gymnasiet knipa förstaplatsen. Jättekul såklart. Av länets 33 skolor var det dock bara 21 som låter sin elever genomför ett UF-år. Hoppas de 12 som inte låter sina elever få den möjligheten inspireras av Jensen och att vi nästa år har alla 33 skolor representerade. Fast det allra bästa vore ju att göra det obligatoriskt...

Det fjärde priset som delades ut under lunchen var "Årets Rådgivare". Stort grattis till Jonathan Tigrar som varit rådgivare till Quick and Tasty UF. Man skall ju faktiskt komma ihåg att utan alla de rådgivare som bjuder på sin tid och erfarenhet, skulle inte UF-modellen skall fungera. Grattis Jonathan till en välförtjänt utmärkelse. 

Så här såg det ut sen när portarna öppnades kl 14.00. Fullt hus i Fyrishov och massor med spända och förväntansfulla UF-entreprenörer på plats. Mer om själva mässan och resterande vinnare i de olika tävlingarna kommer i nästa blogg om några timmar. 

 

 

Framtidens pensionsförsäkring

Uppsala Idag hade vi femte och sista seminarieserien i det vi kallar "15 entreprenörsresor". Vid fem tillfällen har tre olika entreprenörer berättat om sin resa, utmaningar och framgångar i sitt företagande. Åhörare har varit elever från Skrapan, Katte och Fyris. En del av eleverna är redan UF-företagare, men de flesta är elever som har sitt UF-företagande framför sig. Målet är att inspirera ungdomarna att testa på företagande genom Ung Företagsamhet. En viktig start är att få möjligheten att genomföra UF i gymnasiet och förhoppningvis kan det leda till att fler lockas till att bli företagare. För det är ju så, att skapas inga nya företag så lär det varken bli fler arbetstillfällen eller någon pension att fördela i framtiden. 

Precis med de orden öppnade dagens första föreläsare sitt föredrag. Magnus Hasselteg som är VD i Viva Media. En marknadsledande digital byrå med bas i Uppsala. Men Magnus fokus låg inte på dagens business utan om hur det var att starta sitt första företag. När man blir riktigt bränd och lurad för att sen komma tillbaka med nya krafter.

De flesta som är företagare vet att misstag är en vardag och att det aldrig blir som man tänkt sig. Med den här bilden symboliserar Magnus på ett tydligt sätt hur vägen till succé nästan alltid ser ut. I media läser man oftast om när succén redan inträffat eller när kraschen kommit. Det är naturligtvis relevant, men allra största arbetet handlar naturligtvis om allt arbete där emellan. 

Efter Magnus var det Josefin Liljeqvist som berättade om sitt företagande. Josefin som fått stor uppmärksamhet i media, för sitt spännande skoprojekt. Under några år har hon byggt upp ett varumärke med målet att skapa världens första helt spårbara sko. Nu är den här under namnet ”Andrew” och släpps i en begränsad upplaga, nämligen 99 par. Med teknologi, transparens och traditionellt hantverk skapar Josefin framtidens sko på ett hållbart sätt. Här ska köparen kunna följa skons resa hela vägen från kon i hagen till den färdiga produkten med stöd av en unik programvara. Men även Josefins resa har varit allt annat än rak. Därför är det jättekul att höra, att till hösten kan de första paren levereras och en ny fas i resan har börjat. Men utan envishet och passion för sitt projekt, hade naturligtvis Josefin aldrig varit där hon är. Återigen upprepas några av entreprenörens viktigaste egenskaper. 

Dagens sista föreläsare var Relations grundare Magnus Axelid som berättar om hur viktigt det är att männsikor möts. Att det blir alltmer värdefullt att mötas på riktigt, när det mesta skall bli digitalt. För att göra detta ändå mera tydligt, valde Magnus bort Power point-presentationen och satte upp mig som skylthållare.
Att entreprenörskap handlar om mod visar Magnus när han kom på den galna idén att samla en hel stads näringsliv på en Finlandsbåt. Ett projekt som pågick i 10 år och med ca 1000 deltagare per år. Men utöver så utmanande projekt så är verkligen Magnus passion det fysiska mötet och vikten av att vårda och utveckla sina relationer. Bland annat har Magnus beskrivit detta i sin första bok – ”Varför skall man dansa när man redan är ihop”.

Tillsammans med dages tre föreläsare hoppas jag och övriga entreprenörer som bidragit på dessa föreläsningar, att vi inspirerat några fler att att våga testa och ta steget. Så nu hoppas vi att alla närvarande först och främst satsar på sitt UF-företag. Ett annat viktigt steg är att politiker, lärare och rektorer inser att UF skall finnas i alla skolor och alla ämnen. Dit är vägen tyvärr alldeles för lång. Men jag fortsätter tjata om nödvändigheten i detta så får vi se när det blir verklighet. Tills vidare jobbar vi på med att erbjuda lite av vår tid till att inspirera kommande generationer och hoppas kunna ha en fortsättning på detta spännande upplägg även nästa år. 

Våta filten politik

Uppsala Det har inte varit några lätta år för det svenska företagsklimatet. Sen den nya regeringen tillträdde har väldigt mycket energi gått åt till att fundera över vad det ena företagsfientliga förslaget efter det andra kommer att betyda, för de verksamheter man är delaktig i. Listan har blivit väldigt lång. Några exempel:

Det började med försämrade ROT och RUT och sen kom höjningen av arbetsgivaravgifter för unga. Därefter kom förslaget om Strandhälls sjukskatt. Det gick inte lång tid innan man lade fram en stor försämring gällande de så kallade 3:12 reglerna. Ändringar av regler för styrelsearbete kanske gick de flesta förbi utan notering, men påverkar en hel yrkesgrupp. Förslaget och diskussionen om vinsterna i välfärden har dessutom legat som en våt filt över företagande och gör det fortfarande. Som grädde på moset kommer nu ett förslag på en så kallad exit-skatt. Dvs att man låser in företagare i Sverige på ett sånt sätt, att ett arvskifte eller att man vill arbeta utomlands i princip omöjliggörs. Man törs knappt tänka på vad som kommer härnäst...

Som nybliven företagare fick jag slåss för att slippa socialiseringen med löntagarfonderna. Det var på 80-talet och företagsklimatet var uselt. Sen har det varit en tydlig förbättring av företagsklimatet och massor av nya företag har startats och nya jobb har skapats. Denna förbättring har successivt skett oavsett vilken färg det varit på regeringen. Men nu har något hänt. En tydlig kantring mot ett företagsfientligt klimat och Sjöstedts obegripliga inflytande är en realitet. Man pratar om företagare som bovar, att man stjäl och är skattesmitare.

Som företagare vill man ägna dagarna åt att utveckla sitt företag, skapa tillväxt och vara med och förbättra samhället. Istället har mycket av tid och kraft gått åt till att sätta sig in i komplicerade regeländringar som hotat att ändra spelplanen över en natt. Det är dyrbart, frustrerande och tar massor av energi. Frågan kommer upp då och då om det är värt att fortsätta. Så kan vi inte ha det om vi vill fortsätta ha ett fungerande näringsliv och nya företag. För vi behöver långsiktighet och sundhet i de politiska besluten och insikten i företagsklimatets värde i ett fungerande land. Just nu ligger en våt filt över Sveriges företagare. Den måste bort. 

Vad är heligt med dagens LAS

Uppsala Det finns vissa saker som aldrig får diskuteras utan att det blir hysteriska reaktioner. Ett område som det verkar helt omöjligt att förändra och modernisera är LAS. Så fort någon antyder om att LAS borde förändras rasar vissa partier och facket. Men vad är det som säger att det LAS som funnits i årtionden, är den bästa lösningen på dagens arbetsmarknad. Det enda rätta vore väl att se över regelverkat och se om något måste förändras. 

Som småföretagare är LAS nuvarande utseende ofta ett hinder. Inte bara ett. Det finns en hel rad av saker som hindrar utvecklingen och även straffar medarbetare på ett osunt sätt. För egentligen känns inte LAS som ett trygghetssystem på arbetsmarknaden utan mer ett maktverktyg för facket. Det kanske är där problemet ligger.

Jag har varit med om företag som fått avskeda 2/3 av arbetsstyrkan för att de som varit anställda längst, säljarna, inte fungerat. Till sist hade man kommit så långt i turordningen att säljarna fick gå och företaget kunde räddas. Ingen vinnare, men oerhört onödigt.  Jag har varit med om att facket kommit med hejdlösa skadeståndsanspråk mot riktigt små företag, som man sen fått bassning för i rätten. Jag har sett många fall där man inte vågat anställa, för risken att det äventyrar företagets överlevnad om anställningen blir fel. Jag har sett medarbetare som bettet sig vidrigt, men som man aldrig vågat avskeda. Dessutom är LAS ett alldeles för komplicerat regelverk, framför allt för småföretag utan möjlighet att anlita juridisk expertis. Så det bör verkligen förändras och förenklas. 

Det handlar inte om LAS eller inte LAS, det handlar om att allt måste anpassas och utvecklas i takt med omvärlden. Jag tycker verkligen det är dags att se över ett gammalt system som överlevt sig själv. Låt inte maktfullkomlighet vara ett hinder för att komma med nya moderna lösningar. Jag vet att vi småföretagare kommer att fortsätta göra allt för våra medarbetare. Det är tillsammans med dem vi bygger våra företag. Men låt oss också få möjligheter att förändra när det inte fungerar. 

Bloggare: Thomas Sonesson
Född: 1959.
Gör: Byggde Gallerix-kedjan under många år. Nu: arbetar med styrelsearbete och är engagerad i ett antal nya företag. Ideellt: Mentor till unga entreprenörer, engagerad i UF samt ordförande i Uppsala Stadsmission m m.