Den så kallade bolånemarginalen låg på 1,71 procentenheter i slutet av september. Det är 0,02 procentenheter lägre än i slutet av juni, enligt FI:s beräkningar.

Men det är inte hushållen som blivit bättre på att pressa ned sina boräntor, utan bankernas finansieringsvillkor som har blivit något sämre, enligt FI. Utvecklingen syns både vad gäller bankernas korta och långa finansieringsmodeller.

Uppenbarligen har kunderna inte lyckats pressa ned sina räntor någonting ytterligare i det här kvartalet. Förmodligen är väl många kunder inte tillräckligt aktiva, säger Henrik Larsson.

Press nedåt

För att sätta press nedåt på boräntan krävs förhandling med banken och om det inte ger resultat byte av bank, enligt Henrik Larsson.

Det finns ju ett tiotal pålitliga och stora aktörer i Sverige. Det är inte problemet, att det finns för få. Men man drar sig för att byta bank och ser massa besvär med det, säger han.

Han påminner om att kunder med amorteringsfria bolån från tiden före FI:s amorteringskrav 2016 har rätt att flytta lånen till en ny bank utan att tvingas börja amortera.

Det ska inte ha någon inlåsningseffekt. Men det kanske finns konsumenter som tror att det är så. Det skulle vara beklagligt i så fall, säger Henrik Larsson.

Historiskt hög

Bankernas bolånemarginal i slutet av september ligger i linje med den historiskt höga marginalnivå på omkring 1,70 procentenheter som bankerna har haft sedan hösten 2016 – med historiska toppar på 1,74 procentenheter.

Den höga marginalnivån, som fått bränsle av Riksbankens minusräntor, har uppnåtts efter sju års successiva marginalökningar upp från bottennappet på 0,22 procent krisvåren 2009.

Bara en mindre del av marginalökningen, cirka 0,45 procentenheter, kan förklaras av de skärpta kapital- och buffertkrav som har införts under perioden, enligt FI:s beräkningar.