Uppsala kommer de närmaste åren att bygga ett stort antal nya grundskolor. Ett ”Funktionsprogram” ska inom kort beslutas av utbildningsnämnden. Programmet beskriver kvaliteter och egenskaper som skolan ska ha och används inför upphandling.

Huvudskyddsombuden i Uppsala kommun värnar lärares och elevers arbetsmiljö. Vi vakar över att skolorna byggs för arbetsro, ordning, trivsel och att fokus ligger på lärarledd undervisning.

Skolornas rumsutformning är avgörande för om elever ska kunna tillägna sig kunskaper och trivas i skolan.

Glädjande är att nämnden har beslutat om akustikmätningar i samtliga Uppsalaskolor. Detta kommer att betala sig i förbättrad ork hos lärare och förbättrad skolgång för eleverna.

Men det finns en orosbild – bland beslutsfattare saknas ibland kunskap om vad forskningen kommit fram till om hur kunskap skapas.

Det senaste decenniet har stora landvinningar gjorts inom om­rådet. Tyvärr finns även åsikten att eleverna inte behöver kunskaper. Dessa kan tillhandahållas i stunden genom att googla på nätet och genom att samtala med kamrater.

Kognition är en psykologisk samlingsterm för de mentala processer, normalt viljestyrda, som handlar om kunskap, tänkande och information.

Kognitionsforskningen visar att korttidsminne och långtidsminne uppstår bäst i miljöer utan störande ljud och rörelser. Varje avledning från koncentrationen kring ämnet gör att vi tappar flera minuter av möjlig inlärning (Skolvärldens webb, 19/5 2017). Om minne finns, oavsett om de är nyttiga eller inte, kan vi snabbare lära oss flera nya saker.

Vetenskapliga studier visar också att upprepning och minnestester skapar de långtidsminnen vi behöver för att kunna lära oss ännu mer.

Elever som upptäcker att de äger kunskaper och behärskar inlärningens hemligheter blir trygga och motiverade (Skolvärlden 9/11 2017).

Vad säger forskningen om att primärt googla sig till kunskap?

Att söka kunskap på nätet förutsätter egna förkunskaper. Först efter etablering av centrala begrepp och en uppfattning om sammanhangen kan vi veta hur vi söker källkritiskt och effektivt på nätet (Vetenskapsradion 11/2 2019).

Elever behöver också röra på sig under skoldagen för att frigöra spänningar som stör koncentrationen.

Skoldagen är en stor del av elevernas vardag och bidrar till utveckling av identitet. Skoldagen ska vara trygg. Scheman och den fysiska miljön måste medge tid och plats för rörelse och social samvaro annat än i klassrummet.

Utredare på skolområdet och lärare vet att trygghet, ordning och lärande under lärares ledning är avgörande för elevernas kunskapsutveckling.

Lärare som hävdar att undervisning i klassrum fungerar bättre kallas nedlåtande för klassrumskramare. De som yttrar sig så förordar på osakliga grunder att klassrummen ska ersättas av allrum. De talar om att skolan ska byggas för flexibilitet och variation. Detta gör de utan att motivera hur allrummen stödjer elevernas lärande.

Att förlita sig på att eleverna själva med datorernas hjälp ska erövra kunskap är beprövat och förkastat, eftersom eleverna ofta saknar den grundkunskap som krävs.

En lärarledd skoldag med flexibilitet och variation är det som skapar trygghet och lärande, inte öppna ytor där eleverna förmodas undervisa sig själva. Erfarna lärare vill ha grupprum i direkt anslutning till klassrumen där de kan vägleda eleverna och skapa variation i lärandet.

Vi kan i dag konstatera att konceptet Skola 2000, som uppstod på 80-talet, med självstudier i öppna ytor och med glasväggar, inte fungerar.

Orsaken är att dessa öppna kontorslandskap inte stödjer lärandet hos den unga människan, vars hjärna oselekterat står öppen för alla inkommande stimuli och inte kan sortera intrycken.

Elevernas kunskapsutveckling försenas när de måste värja sig mot yttre störningar.

Dessa skolor byggs nu om, viket kostar en hel del. En ytterligare konsekvens av bristande fysisk och social skolmiljö är att den psykiska oron bland ungdomar ökar och med den ökar samhällskostnaderna.

Den ökande lärarbristen har sin grund i dåligt utformade arbetsplatser och brist på stöd. 50 procent av yrkesverksamma lärare vill byta yrke. En helomvändning måste ske bland beslutsfattare – lyssna till forskningen och professionen.

Vi uppmanar Uppsalas politiker att ta ansvar för lärarförsörjningen genom att styra över funktions- och lokalprogrammen utifrån omtanke om de som ska arbeta i skolan.

Bygg skolor för lärande – inte för oro!

Katarina Reineck, huvudskyddsombud för Lärarnas riksförbund

Hala Halwani, huvudskyddsombud för Lärarförbundet

Marie-Louise Airikka Pilichi, huvudskyddsombud för Psykologförbundet

Maria Persson,huvudskyddsombud för Akademikerförbundet SSR

Lena Florén,huvudskyddsombud för Vision

Källor: https://skolvarlden.se/artiklar/5-missar-larare-gor-enligt-hjarnforskningen, https://www.forskning.se/2017/11/09/grit-ar-grejen-om-du-vill-lyckas-i-skolan/, (https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1233984?programid=412).