Logga in

Pia Anderson

Varumärkesledaren

Min blogg handlar om hur du som företagare kan bygga det goda varumärket, så era kunder och medarbetare blir stolta över er och blir er bästa säljare. Att bygga det goda varumärket har visat sig vara lönsamt på många sätt.

Odla tomater i dina gamla skidkläder

Uppsala Vi är alldeles för upptagna av det som händer här och nu! Om vi ska lösa kundernas problem nu och i framtiden behöver vi ta oss tid att sia om framtiden och hitta nya hållbara lösningar på kundernas problem.

Varje dag möts vi av nyheter om klimathot, plast i haven ,flygskam, köpskam, klimatrapporter, krig, gängkriminalitet, mänskliga rättigheter och arbetsvillkor, klimatkompensation och skövling av regnskogar.

Börjar era kunder ställa krav på er? Ställer medarbetarna krav på er? Ställer dina barn krav på dig? Och vilka krav ställer du på dig själv?

Vi lever i en ny tid, med en ny världsuppfattning och sanning. Vi lever i en tid då en del av oss redan förstått att vi lever på en planet med ändliga, begränsade resurser. Medan andra står kvar i den gamla tiden, i de gamla marknadsekonomiska sanningarna, i ett slit och släng samhälle där vi tävlar om att vara störst, mäktigast och rikast.

Vi behöver vara kreativa och hitta nya affärsmodeller, nya lösningar på våra gamla mänskliga problem. Det är inte billigare att kasta och köpa nytt istället för att reparera våra prylar. Kanske i kronor och ören, men inte för vår planets framtid. Den kortaste vägen, den ekonomiskt billigaste produktionskedjan, är inte den smartaste lösningen längre.

Houdini friluftskläder, hyr ut, reparerar, har en secondhand butik och när plaggen inte går att laga och använda längre återvinner de materialet i kläderna. De kan till och med återvinna kläderna till jord. De säljer faktiskt Houdinijord som du kan odla dina grönsaker i.

När gjorde du en rejäl omvärldsbevakning och framtidsspaning för ditt företag senast? När tog du dig tid att sätta dig tillsammans med kollegor för att sia om framtiden om hur ni ska säkerställa att kunderna väljer er i framtiden. Kunderna kommer att välja de leverantörer som hjälper dem att lösa sina problem på ett helt nytt hållbart sätt. Är ni en av dem?

Vi är alldeles för upptagna av det som händer här och nu! Om vi ska lösa kundernas problem nu och i framtiden behöver vi ta oss tid att sia om framtiden och hitta nya hållbara lösningar på kundernas gamla problem.

Vem tar fram en etisk riktlinje för den ekonomiska företagsakuten?

När vårdresurserna inte räcker till har vården tagit fram etiska riktlinjer för vilka patienter de ska prioritera. Har någon tagit fram etiska riktlinjer för hur tilldelningen av stöd till företag ska se ut? Ska de företag som bidrar mest till de globala målen i en hållbar affärsmodell få företräde?

De etiska riktlinjerna för vården heter, Nationella principer för prioriteringar inom intensivvård under extraordinära förhållanden och det går bra att läsa mer om dem på Socialstyrelsen. Tanken är att principerna ska användas av vårdgivare i de fall smittutvecklingen leder till att behovet av intensivvård kommer att överstiga tillgängliga resurser, skriver Socialstyrelsen.

Prioriteringen av intensivvård, då vårdresurserna inte räcker till är i tre steg, och väldigt grovt återgivet behandlar prioriteringen patienternas förväntade överlevnad och förväntad återstående livslängd.

Johan Rockström ställer den retoriska frågan, i Svenska Dagbladet krönika den 29 mars 2020, ”Coronakrisen har fått världens regeringar att agera kraftfullt för att rädda världsekonomin. Nu måste vi fråga oss: vilken ekonomi vill vi se när krisen är över? Samma som före krisen – eller en ny, mer hållbar ekonomi som stärker oss inför vår största kris nämligen klimatkrisen?”

Just nu kliver regeringar in för att rädda nationen, samhället, företagen, medarbetare och medborgare med kraftfulla stödpaket. Regeringen går in med ett krispaket till svenska företag som omfattar över 300 miljarder kronor. Dessa enorma summor är våra gemensamma inbetalda skattepengar, som är en begränsad resurs och inte en hemlig oändlig skattkista att gräva ur. Magdalena Andersson är tydlig med att några företag kommer att gå i konkurs.

Inom akutvården har man tagit fram etiska riktlinjer för att kunna prioritera vilka patienter som ska få vård före andra då vårdresurserna inte räcker till. Utifrån vilka etiska riktlinjer kommer vissa företag få går före andra? Kommer företag som genererar mest samhällsnytta, i en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar affärsmodell, få företräde?

Från kaos och panik till ett nytt normalläge. Jag är så tacksam över att jag bor i Sverige.

Kerstin Hessius är ett exempel på de människor som kräver svar. Som kräver en plan, som kräver att någon säger stopp. Jag tänker att vi behöver se skillnaden mellan det vi kan förändra och det vi inte kan förändra, för att kunna leva våra liv utan panik och energiläckage. Ingen kan ge oss en deadline på viruset och ingen kan svara på hur morgondagen ser ut. Och vi behöver acceptera det.

I förra veckan hade jag, Niklas och Charlie förkylningssymptom, vilket medförde att vi alla jobbade hemifrån. Efter några dagar anslöt även David eftersom gymnasiet stängde. Vi var instängda och enda sällskapet utifrån var nyhetskanalerna. Jag vet inte hur många gånger och hur ofta jag kollade in olika nyhetsappar med ett hopp om att få veta vad som händer, med ett hopp om att få kontroll över situationen, med ett hopp om att kunna planera för framtiden. Efter att ha tittat på samma appar alldeles för många gånger utan att få några svar började jag fundera på varför jag beter mig på det här viset.

Varför tittar jag på nyheterna så fort det är en sändning, varför går jag hela tiden in i de olika nyhetsapparna, som säger samma sak om igen fast på lite olika sätt och med olika budbärare? Mitt svar till mig själv var att jag sökte svar, jag ville få veta vad som händer när, jag försökte få kontroll över en okontrollerbar situation.

Min reflektion är att jag inte är van vid att inte veta hur min morgondag ser ut. Vi i Sverige är inte vana att leva i en kris. Vi har haft 200 år av fred. Vi har ett väl utbyggt välfärdssystem där samhället tar hand om alla barn från dagis till skolan, samhället tar hand om oss då vi är arbetslösa, sjuka och när vi blir pensionärer och senare behöver äldreomsorg. Vi är så vana att bli omhändertagna och vi är så vana vid att alltid ha kontroll. Vi vet när vi har semester, vart vi ska åka på semestern (gärna från år till år). Vi är vana vid att ha en plan, en kalender och ett schema för våra liv. Kerstin Hessius är ett exempel på de människor som kräver svar. Som kräver en plan, som kräver att någon säger stopp. Men vem ska prata med viruset tänker hon?

När jag har upplevt andra kriser i livet (sjukdom, inbördeskrig, arbetslöshet) har kaoset till sist blivit en del av vardagen, och kaoset har blivit till ett nytt normalläge. Min erfarenhet är att när krisen har drabbat mig har jag gått igenom olika faser. Första fasen är att rusa runt och försöka hitta lösningar, agera och vara handlingskraftig. Nästa steg är mer reflekterande, där jag funderar på meningen med livet och plockar in krisen i ett större perspektiv. För att sedan gå ut i den tredje fasen där jag accepterar det jag inte kan förändra, men försöker förändra det jag kan.

Från och med idag börjar jag ett nytt arbetsliv utifrån ett nytt normalläge. Ett normalläge som omfattar att jag inte har en aning om hur min morgondag ser ut. Jag har inte en aning om jag har några uppdrag från mina kunder under Coronatiden. Men jag har erbjudit mig att hjälpa till i olika sammanhang och ibland haft turen att få hjälpa till. Jag försöker lära mig nya digitala mötesforum, jag har skapat en digital föreläsningsserie och ska skapa digitala-runda-bordssamtal för att försöka hjälpa till så gott jag kan med omställningen till mer hållbara affärsmodeller. Och jag ska nu ta mig tid att göra klart min E-uppsats som handlar om hållbara inköp.

Och bäst av allt! Jag så tacksam över att jag bor i Sverige.

 

Uppsalas aktörer samlade för hållbar utveckling i premiären för Uppsala 2030. Nu utmanar vi andra städer!

Uppsala I en värld full av hot och utmaningar behöver vi hitta möjligheterna och på det viset säkerställa våra företags framtida konkurrenskraft. Vi har samlat de viktigaste aktörerna i Uppsala; Uppsala Universitet, Almi, UNT, Handelskammaren och Länsstyrelsen för att tillsammans med näringslivet i Uppsala affärsutveckla för en hållbar framtid. Vi har 10 år på oss att göra skillnad! Vi behöver öka takten, därför utmanar vi nu andra städer i Sverige att göra precis som vi.

Vd nätverket: Phosworks – Ola Diös och Nette Dalqvist, Agenda Adovkatbyrå – Hanna Pontén Brattgård och Ylva Lindahl Hennel, Folkesson (ej med på bild Eva Dverstorp och Christina Hurtig), Högbergs buss – Jennie Högberg och Henrik Högberg, Inagården – André Callas och Amanda Forsman, Q-linea – Ulrika Stolpe och Mats Gullberg, Team Sportia i Gävle och Uppsala – Fredrik Söderlund, Patrik Ingesson och (Andreas Sparre ej med på bild), UMC Uppsala Monitoring Centre – Birgitta Lindner och Matilda Ahnfeldt, UNT – Roger Wiiand och (Kalle Sandhammar ej med på bild)

Många små och medelstora företag vill engagera sig i hållbar utveckling, men de vet inte hur. Många tror att det kostar stora pengar och att de behöver mer resurser för att klara det. Men min analys är att företagsledare behöver ny kunskap för att kunna jobba med vår tids affärsutveckling, hållbar affärsutveckling, för att säkerställa sina företags existensberättigande.

Jag menar att hållbar affärsutveckling är vår tids affärsutveckling. Alla företagsledare vet att utan utveckling så dör företaget så småningom. Digitaliseringen var och är fortfarande en stor utmaning för företagen. Men precis som med digitaliseringen är det affärsprocesserna som är basstrukturen; att hitta en vision, affärsidé, värderingar, en smart affärsmodell, mål, strategier, och handlingsplan. Basstrukturen i affärsutveckling är på samma sätt då vi ska integrera hållbarhet in i våra verksamheter, men nu utifrån helt nya förutsättningar.

Vi lever i en ny världsbild, industrialismens tankar är ohållbara. Vi är alla en del av ett oerhört komplicerat ekologiskt system. Inom ramen för det ekologiska systemet har vi ett socialt system, där vi människor förhåller oss till varandra och inom ramen för det sociala systemet har vi skapat ett ekonomiskt system. Vi som företagare, både som säljare och inköpare, behöver sätta om vår världsbild. Därför har vi startat Uppsala 2030 för att ge ett kunskapslyft vad gäller hållbar affärsutveckling.

Premiären inleddes med en stor omvärldsanalys. Jag Pia Anderson, som är initiativtagare och programledare för Uppsala 2030, lyfte fram de hot och möjligheter vi företagare står inför. Hoten är många, kundernas krav ökar, medarbetarnas krav på hållbarhet ökar, medias tryck och granskningar ökar, investerarnas krav ökar. Utöver det finns det planer på koldioxidbeskattning, högre bankräntor för ohållbara företag, den nya klimatlagen från 2018 kommer att förändra lagen om offentlig upphandling där den som ger större klimatnytta ska få företräde. Kort och gott: Har vi inga kunder, har vi inget företag. Inga medarbetare, inget företag. Har vi inga företag, då har vi ett stort samhällsproblem.

Anna Rutgersson professor i meteorologi hjälpte oss att förstå Världsekonomiskt forums globala riskrapport där de fem mest sannolika riskerna som kommer att inträffa handlar om klimat och miljö. Elena Namli professor i etik och expert på mänskliga rättigheter vidgade vyerna från klimat och miljö och problematiserade det ekonomiska systemet som påverkar mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter gäller inte bara då de är till nytta för oss själva, de gäller även då de skakar om våra egna komfortzoner, sa Elena. Albert Askeljung från FNs utvecklingsprogram introducerade de globala målen som en affärsmöjlighet för företagen. I runda-bords-samtal hittade företagarna de globala mål som de påverkar mest inom ramen för sin kärnverksamhet.

I det fördjupande vd-nätverket jobbade sedan företagen vidare med sin verksamhet och brainstormade affärsmöjligheter för hållbar utveckling i workshops tillsammans med Albert Askeljung. Länsstyrelsens Malin Larsson introducerade Färdplan för ett hållbart län och lät företagen bekanta sig med hållbarhetslöftet och vad det innebär. Jag, Pia Anderson visade genom modellen 5Vtill5P hur företagen genom hållbar affärsutveckling bygger ett lönsamt företag och ett starkare varumärke.

Uppsala 2030 består av ett öppet och ett slutet nätverk. Vår hållbara framtid är den öppna delen som alla kan komma till för att få höra föreläsningarna och få inspireras av den nya kunskapen. Vd-nätverket är den slutna delen ett program om tre år där de tillsammans med andra företagsledare på tvärs genom olika branscher hittar sin vision kopplat till de globala målen, får kunskap om alla perspektiv i hållbar utveckling för att på sikt kunna sätta om sin affärsmodell, tack vare cirkulär ekonomi, hållbar digitalisering och delningsekonomi och på det viset skapa ett konkurrenskraftigt företag som bidrar till att Uppsala blir det bästa stället att bo och verka på.

Det öppna nätverket och det slutna nätverket lyssnar tillsammans på den senaste forskningen från Uppsala Universitet. Kl 10.15 stannar vd-nätverket kvar och fördjupar sig utifrån dagens föreläsning och jobbar i workshops för att implementera den nya kunskapen in i verksamheten. Till sin hjälp får de även en digital utbildning, som skapas utifrån varje modul, som de kan ta med sig ledningsgruppen och alla medarbetare på sin utvecklingsresa.

I december på den stora Framtidsdagen kommer företagsledarna från vd nätverket Uppsala 2030; Phosworks, Folkesson, Högbergs buss, Team Sportia, Q-linea, UMC, UNT, Inagården och Agenda advokatbyrå stå på slottets scen och lämna sina hållbarhetslöften till landshövdingen Göran Enander och FNs Albert Askeljung inför en stor publik av företagare. 2021 startar nästa vd-grupp.

Vi har 10 år på oss att göra skillnad! Vi behöver öka takten, därför utmanar vi nu andra städer i Sverige att göra precis som vi!

Läs mer på www.uppsala2030.com och boka den 20 maj kl 7.30-10.15

 

Företagsledare kraftsamlar på Uppsala slott för en hållbar framtid. Vill du också vara med?

Uppsala  

Folkesson, Högbergs Buss, Uppsala Monitoring Centre, Q-Linea, Agenda advokatbyrå, UNT och Team Sportia är några av de företag som redan är med i vd-nätverket Uppsala 2030.

För första gången i världshistorien toppar oron för miljön Världsekonomiskt forums globala riskanalys. Vilka utmaningar står framför vår dörr lokalt och globalt och hur kan vi företagsledare utveckla vår kärnverksamhet så att vi tillsammans gör skillnad?

Uppsala 2030 är ett unikt samarbete mellan Uppsala universitet, Almi, Handelskammaren, UNT och 5Vtill5P. Tillsammans med Uppsalas främsta företagsledare affärsutvecklar vi för en hållbar framtid, med visionen om att Uppsala ska bli det bästa stället att bo och verka på.

Vill du också vara med?

Premiär: Vår hållbara framtid – Uppsala 2030

Den 12 mars kl 7.30 – 10.15 kör vi igång. Då kommer UNDP Albert Askeljung och guidar oss i Agenda 2030 och hur de globala målen kan utveckla våra företag. Professor Elena Namli och professor Anna Rutgersson från Uppsala universitet tar oss med på en global och lokal omvärldsbevakning vad gäller mänskliga rättigheter och klimatet.

Uppsala 2030 är ett både öppet och slutet nätverk. I det öppna nätverket ”Vår hållbara framtid” kan alla som är intresserade av hållbar affärsutveckling få lyssna till den senaste forskningen och vara med i runda-bords-samtal där företag delar erfarenheter mellan olika branscher för att hitta nya hållbara koncept och affärsmodeller. 12 mars är första tillfället sedan följer den 20 maj och 9 september. Boka de datumen redan nu!

De företag som är med i det slutna vd-nätverket stannar kvar efter ”Vår hållbara framtid” och jobbar vidare i workshops för att implementera den nya kunskapen in i sina kärnverksamheter.

På Framtidsdagen i december får vi se resultatet. Då kommer företagen att få presentera sin handlingsplan för 2021 i ett hållbarhetslöfte till landshövdingen lokalt och till FN globalt.

Läs mer om det slutna vd-nätverket på www.uppsala2030.com

Anmäl dig till premiären Vår hållbara framtid på https://simplesignup.se/event/164320

Varmt välkommen till Uppsala 2030!

Välkommen hit! Välkommen hem! Hur starkt är varumärket Uppsala idag?

Uppsala

Visst spelar det roll var man kommer ifrån. New York, Hong Kong, Stockholm, Uppsala, Heby, Östervåla, London. Är Uppsala en så pass attraktiv avsändare att den stärker ett företags varumärke idag? Med offentlig upphandling som ett strategiskt verktyg för att lösa sociala, ekologiska och ekonomiska samhällsproblem kommer vi med stolthet att kunna välkomna våra kunder, medarbetare, samarbetspartners och vänner till Uppsala.

Under Distinget 2020 satte Tove Lifvendahl huvudet på spiken! Mitt i en våg av föreläsare som pratar om en hållbar framtid för den nya stadsdelen södra Uppsala, lyfte hon fram otryggheten som växer sig större och större i Uppsala. Hon berättade om familjen som kände sig tvingad att lämna Uppsala för att deras 13-åring hotades av andra barn. Familjen fick rådet av BUP att inte polisanmäla och rådet av polisen, att en flytt skulle vara bästa lösningen.
Social otrygghet och utanförskap är rätt gödning för mer kriminalitet. Varje nedbrunnen bil, varje bombat hus och all förstörelse av människoliv är inte bara ett socialt problem utan det ger även stora koldioxidutsläpp. Ett nedbrunnet hus ger till exempel ett utsläpp om 25 ton koldioxid. Det ekologiska systemet, det sociala systemet och det ekonomiska systemet är tätt ihoptvinnade och det går inte att bedriva hållbar utveckling i ett stuprör om bara klimat.

Vi lägger ned mycket omtanke och klokhet i hur vi ska bygga en ny stadsdel med 33.000 bostäder, skola, dagis, spårväg, 20.000 nya arbetsplatser och all infrastruktur. Vi ska bygga en socialt integrerad stad, där fattiga och rika ska bo i samma kvarter. Många föreläsare under Distinget 2020 pratade om att vi behöver mod för att våga göra saker på nya sätt och inte bara anpassa oss efter klimatförändringar utan även stötta integration och motverka ofrivillig ensamhet. Vi behöver hjälpa människor till samverkan och samarbete. Vi behöver ett sammansvetsat näringsliv som samarbetar med kommun och region, det är nyckeln till framgång.  
För mig var Distinget 2020 en paradox mellan våra problem idag och förhoppningar om framtiden. Jag frågar mig själv om vi bryr oss lika mycket om den gamla otrygga trasiga förorten som om den nya framtida stadsdelen södra Uppsala.
Ardalan Shekarabi, vår socialförsäkringsminister, berättade att offentlig upphandling är 1/5 av Sveriges bruttonationalprodukt och att de offentliga inköpen bör vara ett viktigt strategiska verktyg för att lösa samhällsproblem. Carl Bergkvist, näringspolitisk expert på Handelskammaren, förespråkade att vi ska använda vår konsumentmakt för att göra skillnad.

Jag tänker att när partnerskap förespråkas som den högsta ledarskapsformen behöver offentlig upphandling utvecklas så det blir ett strategiskt verktyg som löser sociala, ekologiska och ekonomiska samhällsproblem i samarbete med näringslivet.
Målet med hållbar utveckling enligt Agenda 2030 är en värld och ett samhälle som är rättvist, jämlikt, tryggt och helt utan fattigdom, krig och klimathot. Jag förespråkar att vi använder köpmakten och då syftar jag inte i första hand på privatpersoner eller näringslivet utan på de offentliga upphandlingar som sker med våra skattepengar.

Jag önskar att kommunen och regionen tar sitt inköpsansvar och använder offentlig upphandling som ett strategiskt verktyg för att lösa sociala, ekologiska och ekonomiska samhällsproblem så som EU förordar i deras direktiv från 2014, så vi med stolthet kan hälsa våra kunder, medarbetare, samarbetspartners och vänner välkomna till Uppsala, välkomna hem till oss.

Hållbar affärsutveckling är lönsam – därför startar vi Uppsala 2030

Uppsala Medarbetarnas engagemang ökar, kunderna blir mer lojala och försäljningen ökar. Det är några av anledningarna till att hållbar affärsutveckling är lönsam.

FN, Svensk Handel och Företagarnas undersökningar visar att de flesta företagsledare känner till de globala målen, de vill vara med och bidra till hållbar utveckling, men de vet inte hur. En del företagsledare tänker även att man först behöver bli lönsam för att sedan vara med och bidra till ett bättre samhälle.

Samtidigt visar studier att hållbar affärsutveckling är lönsam eftersom den öppnar upp nya marknader och kundgrupper, ökar kundernas förtroende för företaget och kunderna blir mer lojala. Medarbetarnas engagemang ökar och därmed innovationskraften, vilket skapar nya produkter och tjänster. Försäljningen ökar, kostnaderna i produktionen sjunker och relationen till samhället blir starkare.

Vi lever mitt i ett nytt paradigm, i en ny marknadsekonomi där ansvaret för social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet behöver vara i balans. Detta ställer helt andra krav på ett företags vision, affärsidé, värderingar och strategier. Vi lever i ett globalt, digitalt samhälle som kräver hållbara affärsmodeller. Detta skapar helt nya möjligheter för de företag som förstår att investera in i framtiden, därför startar jag vd-nätverket Uppsala 2030 tillsammans med UNT, Uppsala universitet och Almi.

Handelskammaren bjuder in till en prova-på-Uppsala 2030-frukost den 15/1. Vill du veta mer och anmäla dig? 

Läs mer och ansök om en plats i nätverket på www.uppsala2030.com

Avslutningsvis vill jag önska dig ett Gott Nytt År och önska dig välkommen till ett nytt transformativt decennium! /Pia

Nystartade företag gör affärer i den nya världen

Uppsala Jag hade äran att få träffa drygt fyrtio UF företagare på Celsiusskolan i fredags. Jag blev så imponerad över hur de integrerat hållbarhet in i sin affärsidé, och digitalisering in i affärsmodellen som om det vore det mest naturliga som fanns. Därför startar vi vd-nätverket Uppsala 2030, så det blir lika naturligt för etablerade företag.

Jag kommer ihåg när mina äldsta pojkar var så gamla att de sprang ifrån mig för första gången. Det var med både glädje och sorg i hjärtat. Glädjen i att se dem utvecklas och sorgen i min kropps nedåtgång. När de unga springer ifrån oss äldre, brukar vi trösta oss med att vi i alla fall har större livserfarenhet och kanske en bredare kunskap. Men har vi äldre rätt kunskap för att navigera på en planet med begränsade resurser?

UF Fairlight drivs av några tjejer som samlar in gamla ljusstumpar från restauranger och gammalt porslin från olika loppisar och skapar supersnygga dekorationsljus i en cirkulär affärsmodell. En perfekt lösning för restauranger, eller hur!

Har du som villaägare irriterat dig på att du själv får köra de sopor som du valt att återvinna till sopstationen. På vår gata bor det cirka tjugo hushåll som alla kör sina egna sopor till återvinningen minst en gång i månaden. Det problemet ska UF företaget Recyclehelper hjälpa oss med, bara de får tillåtelse av kommunen. Jag håller tummarna för dem.

Tänk då att detta bara är två exempel av en hel rad hållbara UF företag som löser kundernas problem på ett hållbart sätt. Utöver spännande UF företag träffar jag även varje år många UIC företag med hållbara lösningar på våra problem.

De nystartade företagen har aldrig haft ett större försprång gentemot de etablerade företagen. Nyuppstartade behöver inte investera i gammalt dyrt industritänk, utan kan gå rakt in i en hållbar affärsmodell inspirerat av cirkulär ekonomi, delningsekonomi och hållbar digitalisering.

Tidningsbranschen håller på att stöpas om, nya banker sticker upp med en helt ny digital affärsmodell, musik och bokbranschen har fått lov att lösa sina kunders problem och behov på helt nya sätt. Reseindustrin lider av flygskam och modebranschen av köpskam. AirBnB, FaceBook, Google, Skype, Tesla, Spotify, Storytell, iZettle är bara några exempel på företag som verkligen satt de starka etablerade företagen på pottkanten.

Vi lever mitt i ett paradigmskifte, vår gamla världsbild sätts om mitt framför näsan på oss.  En gång trodde vi att jorden var platt. Men redan Aristoteles (som levde under antiken, 350 år f. Kr) visste bättre och visade att jorden var rund. Under medeltiden (400-1400 talet) förändrades människors världsbild till att jorden är rund. Vi har inte lika lång tid på oss (1000 år) att sätta om från vår industriella världsbild, om en planet med oändliga resurser som aldrig tar slut, till en världsbild där vi alla lever på en rund planet med begränsade resurser).  Vi vet att jorden har begränsade resurser, klimatförändringarna visar tydligt detta, men vi behöver hjälp att tänka i nya banor. Vi behöver ny kunskap och träning för att kunna ställa om så att vi äldre företagsledare integrerar hållbarhet in i vår vision och affärsidé lika naturligt som de unga företagsledarna gör.

Det är verkligen dags för oss äldre att förstå allvaret i de klimatförändringar vi lever i och skaffa oss ny kunskap om hållbar affärsutveckling för att säkerställa vårt företags existensberättigande i framtiden. De senaste fem åren har jag fördjupat mitt kunnande inom hållbar affärsutveckling för att kunna njuta då mina barn springer om mig och jag ser nya hållbara företag vinna marknadens förtroende. Vi äldre har lång livserfarenhet som är en enorm styrka om vi bara lägger till ny kunskap om hållbar affärsutveckling. Därför har vi (Uppsala Universitet, Almi, UNT och 5Vtill5P) startat vd-nätverket Uppsala 2030 som startar i mars nästa år.

Var går gränsen för att bry oss på riktigt? Kan vi verkligen köpa oss fria ur alla situationer?

Uppsala Kan det vara så att var och ens civilkurage och människokärlek, modet att stå upp för sig själv och våga hjälpa andra, är den gräns jag letar efter. Civilkurage och kärlek kan inte någon annan göra åt oss. Och det går inte att köpas för pengar.

Pengar är en mänsklig konstruktion som uppstod för att vi skulle kunna hjälpa varandra på ett indirekt sätt. Om jag behöver mat på bordet från min grannbonde i form av fläsk, vete, råg, eller mjölk, så var det inte alls säkert att bonden behövde nylagade skor i samma utsträckning från mig som skomakare. Vi kunde då använda pengar för att göra det möjligt för bonden att kunna köpa andra saker än nylagade skor från mig.

I takt med att det ekonomiska systemet utvecklades, utvecklade vi även ett socialt system där alla människor lägger en procentuell del av sin inkomst i en gemensam skattkista, så att alla människor ska få möjlighet att leva ett värdigt liv och få möjlighet till sjukvård, dagis, skola och äldreomsorg.

Men kan vi verkligen köpa oss fria genom att lägga en procentuell del av våra pengar i en skattkista? Kan vi köpa oss fria genom att skänka pengar till välgörenhet? Kan vi köpa oss fria genom att klimatkompensera?

Kan vi överhuvudtaget köpa oss fria, eller måste vi själva börja göra rätt för oss. Var går gränsen där det inte längre går att köpa oss fria? Var går gränsen från att köpa sig fri till att bry sig på riktigt?

Omtanke och medmänsklig kärlek, ett leende mot en främling, ett blygt hej kan göra stor skillnad. Att våga säga ifrån när vi ser att någon är elak, ojämlik eller orättvis, att våga fråga om någon behöver hjälp är vårt civilkurage. Att våga gå sin egen väg och tänka fritt. Att som företagare bry sig om sina medarbetare på riktigt och att våga ställa om sin affärsmodell och lösa kundernas problem på ett socialt och ekologiskt hållbart sätt är modigt och omtänksamt.

Vi kan inte köpa omtanke, kärlek och civilkurage för pengar! Vi kan inte köpa oss fria från vårt medmänskliga ansvar, vare sig som privatperson eller företagsledare. Det var den gränsen jag letade efter.

Hur tänker du?

Zlatan – bygg varumärket med hjärta och hjärna

Uppsala Det räcker inte med att vara känd och det räcker inte med att tjäna stora pengar för att bygga ett starkt varumärke. Dina kunder behöver bli dina bästa säljare för att du ska lyckas på lång sikt.

Om vi börjar med att definiera vad ett starkt varumärke är, så tänker jag att, du Zlatan, har ett starkt varumärke då dina fans och kunder har blivit dina bästa säljare.

Och det händer inte bara för att alla känner till dig och vad du erbjuder för slags produkter (fotbollströjor, parfym, träningskläder med mera). Kunderna och fansen behöver dessutom tycka om dig på riktigt med hjärtat.

Men det räcker inte heller för att de ska bli dina bästa säljare. Dina kunder och fans behöver vara stolta bärare och ägare till alla dina produkter. Då och inte förrän då, har du ett starkt varumärke, enligt mitt sätt att definiera ett starkt varumärke.

Några tips till dig tänker jag inte komma med, men jag skulle gärna vilja höra hur du tänker kring ditt köp av Hammarby och dina tankar om vad Hammarbyaffären kan göra med ditt varumärke på lång sikt.

Ps om någon känner Zlatan får ni gärna skicka mitt brev vidare till honom:-)

Nu händer det! Från CSR till PSR

Uppsala Frågar kunderna hur ni jobbar med hållbar affärsutveckling? Frågar medarbetarna hur ni engagerar er i hållbar utveckling? Frågar dina barn dig om hur ni engagerar er i hållbarhet? Frågar du dig själv vad du gör? 

Nu börjar även medelstora och mindre företag att engagera sig och fundera över hur de kan lösa kundernas problem på helt nya sätt. Jag har inte bara lagt märke till hur media rapporterar om dessa företag utan jag har även lagt märke till att jag får fler förfrågningar från företagsledare om hur de ska jobba med hållbar affärsutveckling. Idag vill de inte bara stärka varumärket inifrån tillsammans med alla medarbetare, de vill verkligen börja jobba kreativt med hur de ska lösa kundernas problem på ett mer hållbart sätt.

Fler och fler är intresserad av hur vi kan bli mer kreativa i vår affärsutveckling tack vare det sociala, ekologiska och ekonomiska ansvaret vi har för oss själva och framtida generationer.

Rekordmånga besökare på Den goda varumärkesfrukosten

Vi var dessutom rekordmånga företagsledare på Den goda varumärkesfrukosten i förra veckan då Länsförsäkringar Uppsala, Årets mest hållbara företag, inspirerade oss med hur de drivit sin affärsutveckling med hållbarhet i fokus både social, ekologisk och ekonomisk, från vision och genom hela sin affärsmodell från starten 1845.

Jag vill skicka ett stort tack till Länsförsäkringar Uppsala (Ulrica Hedman, Karin Stenbrink och Joel Grauman) för fin inspiration till hur man bygger det goda varumärket och tack Folkuniversitetet (Torun Schmitz och Sandra Cuhrt) för den goda frukosten och deras ambition om att starta en yrkeshögskola utbildning i Hållbart affärsmannaskap.

Och stort tack till dig som kom på frukosten!

Räck upp en hand!

Vi började med en handuppräckning kring frågorna: Frågar kunderna hur ni jobbar med hållbar affärsutveckling? Frågar medarbetarna hur ni engagerar er i hållbar utveckling? Frågar dina barn dig om hur ni engagerar er i hållbarhet? Frågar du dig själv vad du gör? 

Min korta undersökning visade att de flesta av oss på plats ställer oss själva frågan om hur vi bör engagera oss i hållbar utveckling, men få kunder frågar hur vi företagare förhåller oss till hållbarhet. Varför är det så tänker jag? Vi är alla inköpare på något sätt, i stort eller litet. I vissa fall bryr vi oss jättemycket som i val av energileverantör, matval i butik (vi ska äta mindre rött kött), bilinköp, till viss del även kläder och skor, men när det kommer till elektronik, datorer, mobiltelefoner eller möbler så är det inte alls säkert att vi tänker på samma sätt.

Det är dags att inte bara tänka CSR (Corporate social responsibility) utan även PSR (Purchasing social responsibility). Vi har ett stort ansvar då vi köper produkter och tjänster. Och vi har en stor makt som kunder. Men hur granskar man då ett företags hållbarhetsarbete socialt, ekologiskt och ekonomiskt? Det är verkligen komplext, precis lika komplext som vårt ekosystem är. Allt hör ihop; vatten, luft, jord, alla människor, djur, insekter, växter, bakterier ända ned till minsta molekyl och atom.. Det är verkligen superkomplext! Men det stora börjar i det lilla som Länsförsäkringar Uppsala säger. 

PSR – ett första steg är att våga ställa en enkel fråga
Vi kan genom att ställa en enkel fråga inför vårt inköp, stort som litet.  – Hur jobbar ni med hållbar affärsutveckling, kan ni redovisa hur ni tar ert samhällsansvar socialt, ekologiskt och ekonomiskt genom er affärsmodell? Jag ställer inte den frågan vid varje inköp, men jag gör det lite då och då, inte för att vara besvärlig utan därför att jag tror det kommer göra skillnaad på lång sikt.

Bara att ställa den lilla enkla frågan– Är den här varan hållbart producerad – gör stor skillnad!

PS. Snart öppnar ett helt nytt vd-nätverk, Uppsala 2030, håll ögonen öppna.

 

 

Är resan en del av själva resan?

Uppsala Taxin hämtar oss klockan elva en lördag, tre flyg och en hyrbil senare är vi framme i Pensacola. 20 timmars restid dit och lika många timmars restid tillbaka är 40 timmar allt som allt. 40 timmar helt ihoptryckt med alldeles för många andra människor på en alldeles för liten livsyta. 40 timmar är en helt vanlig arbetsvecka i restid och lägg sedan på riktigt dålig sömn man får sittandes.

Vad är inkluderat i ordet resa? Är det bara upplevelsen när vi väl kommit fram eller är det även själva resan tur och retur?

Jag har nyligen varit på en fantastisk upplevelse i Florida, vi har umgåtts med goda vänner, ätit gott, varit på utflykt och tävlat i olika spel på stranden. Vi har fått se vilda delfiner på nära håll, alligatorer, sköldpaddor och sjökor. Solnedgång i havet, massor av snäckor, ljummen fuktig luft i en bris runt kroppen, kristallklart varmt hav. Vi har sett hur viktig naturen är för amerikanarna. Det finns nämligen massor av naturreservat, både små och stora. Men vi har även hört om bränderna i Kalifornien på nyheterna, själva upplevt algblomningen på Floridas västkusts vackra ö Sanibel. Den röda algblomningen var så kraftig att det låg döda fiskar på stranden och vi hostade när vi kom för nära. I Everglades berättade kaptenen på airboaten att vattenståndet i naturreservatet var högre än någonsin tidigare. Trots att amerikanerna är så rädda om sin natur lever de direkt motsägelsefullt i sin konsumtion. På vissa hotell plastar de in varje skiva rostbröd, varje muffins, bulle och croissant var i plast. De äter på papperstallrikar, men plastbestick och plastmugg på de flesta ställen. På ett hotell hade de till och med plastat in sina plastbestick.

Vi behöver tänka om! Jag tror vi behöver sätta om hur och varför vi reser och inte bara med tanke på de koldioxidutsläpp vi utsätter naturen för med vårt resande utan även själva upplevelsen och syftet med vårt resande. Förr när vi åkte till Amerika tog en båtresa dit några veckor, med dagens teknik skulle resan med båt kanske kunna ta en vecka. Två arbetsveckor tur och retur istället för 40 h konstant resande, sittandes ihoptryckt med andra utan sömn. Nästa resa jag gör så kommer jag låta själva transporten bli en upplevelse i sig själv även om det då innebär att jag då blir borta hemifrån under en längre tid. Jag tror att själva resenäringen, de som transporterar oss till olika ställen flyg, båt, tåg, buss behöver göra om sitt erbjudande. Tänk er att få åka på långresa till Amerika med båt(segelfartyg) få njuta av havet, delfiner och valar, träna, slappa, umgås, äta gott och ställa om en timme varje dag för att slippa resebaksmällan i tidsomställningen.

Då skulle en resa kunna vara i fyra veckor istället för två och kanske vartannat eller vart tredje år istället för den obligatoriska årliga semesterveckan i solen.

Sedan en tid tillbaks flyger jag väldigt sällan, men nu ska jag ta nästa steg och låta resan vara en del av resan.

Pia Anderson 
När jag var liten drömde jag om att bli fotbollsproffs, den första kvinnliga motorcykelpolisen och astronom. Idag lever jag min dröm som föreläsare, författare och processledare och har fördjupat mig inom hållbar affärsutveckling, varumärkesstrategier, medarbetarskap och ledarskap.


Jag har utvecklat modellen 5Vtill5P, skrivit böckerna Bygg ditt varumärke själv och Bygg det goda varumärket samt driver företaget 5Vtill5P och Piapodden. www.5vtill5p.se